Vårt nya heroin
Världen är databeroende.
Så är även jag.
Just nu försöker jag greppa varför Msn, Facebook, Billddagboken ja vad tusan alla har, har blivit ett dagligt behov (tvång?). Vet inte helt vad de borde kallas. Det är lika nödvändigt för oss nu för tiden som som mat sömn och toalettbesök.
Det är som om att är vi inte online då finns vi ikke till längre.
Såklart är mycket utav vår kommunikation online relaterade nu för tiden. Men av den kommunikationen som vi förströr oss med, hur mycket av den är dödtid? om vi ska va ärliga.
Jag tycker att vi ska vara ärliga.
Visst finns de dem som använder datorn sunt, men de är utrotningshotade.
De flesta stirrar in i dataskärmen och uppdaterar på sitt skrivbordsunderlägg med diverse musklick som inte gör något alls.
Det är dax att kanske försöka göra andra saker med och oftare. Varför inte umgås irl?
eller är det ute nu?
Så är även jag.
Just nu försöker jag greppa varför Msn, Facebook, Billddagboken ja vad tusan alla har, har blivit ett dagligt behov (tvång?). Vet inte helt vad de borde kallas. Det är lika nödvändigt för oss nu för tiden som som mat sömn och toalettbesök.
Det är som om att är vi inte online då finns vi ikke till längre.
Såklart är mycket utav vår kommunikation online relaterade nu för tiden. Men av den kommunikationen som vi förströr oss med, hur mycket av den är dödtid? om vi ska va ärliga.
Jag tycker att vi ska vara ärliga.
Visst finns de dem som använder datorn sunt, men de är utrotningshotade.
De flesta stirrar in i dataskärmen och uppdaterar på sitt skrivbordsunderlägg med diverse musklick som inte gör något alls.
Det är dax att kanske försöka göra andra saker med och oftare. Varför inte umgås irl?
eller är det ute nu?
Kommentarer
Postat av: Sara
Ja, jag vet inte...men på min tid fick vi kommunicera via röksignaler...det var tider det..
Trackback
